Persilja
En grönskande pärla i köket och trädgården
Allt om persiljans historia, användning och odling
Persilja är en av de mest älskade och använda kryddörter världen över. Med sin friska smak, vackra gröna blad och långa odlingstradition har persilja blivit en självklar gäst både i köket och i trädgården. Men persilja är mer än bara en dekoration på tallriken – den bär på en rik historia, spännande användningsområden och imponerande hälsofördelar.
Historia och ursprung
Persilja (Petroselinum crispum) har sitt ursprung i Medelhavsområdet och har odlats i tusentals år. Redan de gamla grekerna och romarna använde persilja, både som krydda, medicin och i religiösa ceremonier. För grekerna var persilja en växt förknippad med döden och användes bland annat för att pryda gravar, samtidigt som romarna använde den för att smaksätta mat och fräscha upp andedräkten.
Under medeltiden spreds persiljan norrut och blev så småningom populär i hela Europa. På 1500-talet nådde persiljan Norden, där den snabbt blev en älskad ört i svensk matlagning.
Botaniska egenskaper
Persilja tillhör familjen flockblommiga växter (Apiaceae), samma familj som morot, dill och fänkål. Det finns två huvudsakliga varianter: slätbladig persilja och krusbladig persilja. Den slätbladiga anses ofta ha en kraftigare smak och används gärna i matlagning, medan den krusbladiga är populär som dekoration tack vare sitt dekorativa utseende.
Persilja är en tvåårig ört, vilket innebär att den blommar och sätter frö under sitt andra år. Den utvecklar en pålrot och kan bli upp till 60 centimeter hög om den får växa ostörd.
Odling
Att odla persilja är enkelt, men kräver lite tålamod eftersom fröna gror långsamt. Bästa tiden att så är tidigt på våren när jorden reder sig. Persilja trivs i näringsrik, fuktighetshållande jord med god dränering och vill gärna ha en solig, men inte för het, plats. Vattna regelbundet och håll jorden lucker för att undvika att plantorna går i blom för tidigt.
Tips för lyckad odling:
Blötlägg fröna i ljummet vatten över natten innan sådd för att påskynda groningen.
Så fröna grunt, cirka 1 cm djupt, och täck lätt med jord.
Gallra plantorna när de har fått två bladpar så att de får utrymme att växa.
Skörda löpande genom att klippa de yttersta bladen först.
Persilja kan även odlas i kruka på fönsterbrädan året om, vilket gör den till en perfekt krydda för den urbana odlaren.
Användning i matlagning
Persilja är oerhört mångsidig och används i kök världen över. I Sverige är den klassisk att hacka över kokt potatis, strö i soppor, såser eller använda som dekoration. I Mellanöstern är tabbouleh, en sallad på persilja, bulgur, tomat och citron, en älskad rätt. I Frankrike ingår persilja i kryddblandningen bouquet garni, och i Italien används den till gremolata, pestos och över ångade grönsaker.
Färsk persilja har en frisk, örtig smak som lyfter de flesta rätter. Den passar bra ihop med vitlök, citron, olivolja och andra färska örter. Persilja tål upphettning men förlorar lite av sin arom, så tillsätt den gärna mot slutet av tillagningen för att bevara smaken.
Några exempel på klassiska rätter med persilja:
Tabbouleh – libanesisk persiljesallad
Persiljesås – klassiker till kokt torsk
Gremolata – italienskt tillbehör till osso buco
Chimichurri – sydamerikansk grillsås med persilja
Persiljesmör – perfekt till grillat kött eller fisk
Hälsofördelar
Persilja är inte bara god, den är också rik på vitaminer och mineraler. Den innehåller stora mängder C-vitamin, järn, folsyra, K-vitamin och antioxidanter. Några av de hälsofördelar som brukar nämnas är:
Stärker immunförsvaret tack vare högt innehåll av C-vitamin.
Bidrar till god blodkoagulering och skelettets styrka tack vare K-vitamin.
Har vätskedrivande och renande egenskaper.
Kan bidra till bättre matsmältning och minska dålig andedräkt.
Persilja har använts inom folkmedicin som huskur mot exempelvis urinvägsbesvär och matsmältningsproblem, även om vetenskapliga belägg ibland saknas.
Konservering och förvaring
Färsk persilja kan hålla sig några dagar i kylskåp om du ställer stjälkarna i ett glas vatten och täcker bladen med plast. För längre förvaring kan persilja frysas eller torkas, även om smaken är allra bäst färsk. Hackad, fryst persilja är utmärkt att strö direkt i matlagningen.
Symbolik och kulturhistoria
Persilja har genom historien haft en rad symboliska betydelser. I antikens Grekland var persilja helgad åt dödens gud och användes vid begravningsritualer, medan romarna bar persiljekransar vid festmåltider för att motverka baksmälla. Inom judendomen är persilja en del av påskens sedermåltid, där den symboliserar vårens grönska och hoppet om befrielse.
Persilja i trädgården
Förutom att vara en fantastisk kryddväxt lockar persilja nyttodjur som bin och fjärilar till trädgården när den går i blom. Dessutom kan persilja planteras bredvid morötter för att förvilla morotsflugan och förbättra skörden. Tänk dock på att persilja kan dra till sig viss svamp, så undvik att odla den på samma plats flera år i följd.
Vanliga frågor om persilja
Kan persilja övervintra i Sverige?Ja, ibland kan persiljan överleva milda vintrar, särskilt om den täcks med löv eller granris. Annars odlas den oftast som ettårig.
Går det att använda persiljerötter?Ja, hos vissa sorter, särskilt rotselleripersilja (Petroselinum crispum var. tuberosum), kan roten ätas och används i soppor och grytor.
Är persilja giftig?Persilja är inte giftig i normala mängder, men innehåller ämnen som kan vara skadliga i mycket stora mängder. Undvik att äta extremt stora mängder, speciellt under graviditet.
Sammanfattning
Persilja är en mångsidig och användbar ört som förgyller både mat och trädgård med sin fräschör och sitt näringsinnehåll. Oavsett om du odlar den på balkongen, i rabatten eller köper den i butik är persilja ett grönskande guldkorn som har sin givna plats i köket. Med sin historia, sina vitaminer och sin goda smak har persiljan förtjänat sin plats som en av världens viktigaste kryddväxter – och kan förvandla även den enklaste rätt till en fest för både öga och gom.